Igår försökte jag ringa mannen vid lunch, men fick inge svar. Tänkte inte så mycket mer på det, men senare började jag fundera lite då han inte ringde tillbaka. Han brukar alltid ringa tillbaka när han ser att jag ringt. Ringde även senare på dagen och inget svar. Då började jag bli orolig att något hänt, men det fanns inte direkt någon att ringa till. Så på kvällen, då jag var på väg att stänga ner allt för att gå och sova. Då ringde han och jag fick min oro bekräftad. Han hade ramlat i en trapp och fått åkt till akuten i Västerås. Dom hade hittat en liten fraktur ovanför svanskotan, men det var inget dom gjorde något åt. Sedan hade han även en lite fraktur foten och hade ont, så han fick kryckor. Ett gäng ledare och kursmedlemer hämtade sedan upp honom från Akuten och på Hotellet fick han mat i sig. Sedan ringde han mig igen. Beslutet togs att han skulle stanna över natten och idag följa med dom andra till övningsfältet och sedan får vi se, om det blir så att jag får åka till Västerås och hämta honom. Så idag har jag fått avbokat allt inplanerat, men just nu sitter man som på nålar och natten har varit hemsk. Jobbigt när han skadat sig och är så långt bort. Sedan att bara sitta och vänta är inte inte det trevligaste heller. Jag hatar att vänta. Jag vet, olyckor händer. Men, måste dom alltid hända oss.