Dom som känner mig kommer nog att reagera såhär: "Vad 17 säger du kvinna!". Det har nu gått så långt att jag börjat fundera på att lägga ut hela min grodsamling till försäljning, bara för att få in lite cash. När jag tog upp det med min man, så sa han: " dom är en del av dig och den du är. Du skulle ångra dig totalt om du gjorde det". Visst har han rätt. Jag har samlat så länge jag kan minnas och grodor är något jag nästan alltid har fått av folk i present eller som upp piggande gåva. Dom som känner mig, vet hur mycket jag uppskattar en udda groda och extra kul är det när någon hittar en som man inte redan har. Bara att titta sig runt här i datarummet, så hittar man minst några. I fönstret står en lampskärm som min mamma gjort i ett grodtyg och det sitter en matchande rullgardin i samma tyg där också. Jag har en drunknande groda som kan hålla viktiga smålappar (ni vet såndär med en metalnyppa längs upp). Jag har försökt vid ett par tillfällen räknat och ta kort på alla, men dom finns lite här och där. Dock ligger det mesta nerpackat och nu för någon dag sedan när vi städade i "klädkammaren" så insåg jag hur många kartonger som står där, som innehåller groder av alla dess slag. Om jag inte minns fel var det 2 Banan kartonger, 4 flytt kartonger och 2 andra kartonger och som sagt då är det inte allt. Jag har både grodor här inne som sagt och jag har en del i vardagsrummet, har lite gardiner och lampskärmar. Jag tror att det kommer ligga verkligen långt inne, innan jag tar slag i saken och gör mig av med alla. Tanken finns och det skrämmer mig lite över hur beroende man är av pengar. Det finns kanske inget värde hos andra, men för mig finns den en historia i alla (eller dom flesta) och en del kan jag till och med än idag minnas när jag fick den eller när jag köpte den. Dom har mer minne och värde för mig och det har varit en del av den jag är också. Grodor, grodor, grodor...