Mannen har nu sin lediga helg och idag har jag funderat och funderat på vad vi ska göra. Det största problemet är att jag tycker det är lite tråkigt att bara vara vi två, men det ser inte bättre ut i år. Dom vi firat in det nya året hos dom tidigare åren, har vi tappat all kontakt med, då deras liv tog en annan väg en vårat gjort. Vilket var väntat, då det alltid händer oss tyvärr. Så i år är det bara jag och mannen igen, men hur gör man det till något bra? Jag skulle vilja oväntat åka upp över, men där sätter det ekonomiska lite stopp. Jag skulle även vilja ha lite mer sällskap, någon god middag med trevligt sällskap och lite dricka och kanske en omgång sällskapsspel. Det skulle inte vara helt fel det, men nu är det som sakt bara vi två. Mannen funderar på att ta fram kräftorna som han har kvar i frysen sedan i höstas, men vad ska en annan äta för gott då som inte äter så mycket skaldjur (kräfter har jag aldrig gillat) nu? När jag såg priset på oxfilé blev jag lite sugen på det, men va fan man måste köpa så mycket och för mig skulle det bara behövas en liten liten bit. Inte behöver jag 1-1½-2 kg heller. Jag kan juh heller inte bara sitta och äta kex och ost. Så jag vet inte, men något gott vill jag äta. Nu blir det även första nyårsafton utan Rita och jag vet inte hur Rambo kommer ta alla smällare. Önskade att folk kunde hålla sig till dom lagar och regler som finns, men inte ens brandkåren kunde informera idag under nyheterna om dom lagar och regler som faktiskt finns. Dåligt av dom.

Äntligen, idag av alla dagar kom det vi verkligen behövde. Ett brev på posten, som gjorde att vi båda är så upprymda nu och förväntansfulla. Det känns helt otoligt. Vad exakt det är, håller jag hemligt ett tag till tyvärr.

Julafton, den blev som den blev. Jag i min ensamhet med djuren. Rambo och Turbo låg med mig i soffan hela dagen. Tog en promenad med Rambo innan lunch och det kändes skönt, fast det var jobbigt också att se alla som åkte mot något. Resten av dagen spenderad vi i soffan med film. Åh Kalle så klart. På kvällen när mannen kom hem hade jag gjort mysigt i köket, med duk på bordet och levande ljus. Hade även satt en mashal ute och tänt en ute lyckta. Då åt vi lite julmat tillsammans. Det sista vi gjorde var att baka Muffins som jag tänke ha med mig på juldagen. Juldagen, började för min del 04:11 på morgonen då jag vaknade upp och tänkte jag lika gärna kunde kasta mig in i duschen (medans mannen och hunden sov vidare till 04:30). Packade i ordning lite saker och kläder och Muffisarna som jag bakade kvällen innan. Sedan körde mannen ut mig till Fjugesta till hans Mamma och Plastpappa (det är inveklat). Han åkte sedan in till Örebro, för att jobba och Rambo fick vara med honom. Satt och snackade med Svärmor en bra stund innan plastsvärfar vaknade och då bjöds det på julskinksmörgås. Vi fixade alla oss i ordning och för första gången var jag klar en hel timme innan vi skulle gå över till mannens lillebror. Hos mannens lillebror bjöds det på julmat och en massa gott. Innan dom skulle dela ut paketen och den delen var den som för mig var jobbigast. Att sitta där och se på vad alla andra fick. Jag och min man fick ett gemensamt paket (glasskål med gravyr på) av svärmor och jag beslutade att mannen skulle få vara den som öppnade det, då han inte kunde vara där pga. jobbet. Åh efter att jag mottagit paketet, kunde jag som sagt bara sitta och titta på vad alla andra fick. Man kände sig lite utanför, men så har det alltid varit. Det var även jobbigt att vi i år inte kunde köpa något till ungarna, så från oss fick dom inget. Därav jag hade bakat Muffins och hade med mig. Efter jobbet kom mannen ut och fick i sig lite mat och snackade lite, men vi blev tyvärr inte kvar så länge då han var trött och sedan ville Svärmor och plastsvärfar åka med oss in till Örebro. Hemma unnade vi oss lite kvällsmys och tog oss lite gott att dricka och spelade lite Yatzy. Annandagen, då skulle vi ha varit för oss själva, men då mannen inte fick någon som kunde ta hans jour på tisdagen, så fick han ringa Svärfar och kolla om vi inte kunde komma på lite fika under dagen bara. Till kvällen blev det att vi åkte över till Svärfar och hans fru på lite fika och fick träffa hennes son och hans familj och svärföräldrar en stund. Vi blev kvar lite länge stund och tittade lite på tv och pratade. Vi fick ett gemensamt paket (sängkläder) och sedan varsitt pressentkort (ingen av oss är direkt så där förtjusta i pressentkort och speciellt inte på kläder). Det mest jobbigaste är att Svärfars fru alltid ska gå på om att hon inte tycker jag behöver gå ner mer. Vilket är väldigt jobbigt, då jag vet att jag fortfarande räknas som överviktig. Det tar rätt så hårt på mig. Det är dock tur att man har en sån underbar man som stöttar och vet vart målet är och vet att jag har det jobbigt som det är med allt annat också. Ska jag vara ärlig, så har denna julen ändå varit den värsta på länge pga. många olika anledningar. Nu vill vi bara att allt ska vara över, så vi kan gå vidare. Tyvärr är det även nyårs helgen kvar, som också är en såndär dålig helg för oss och det beror på denna förbannade ensamheten.

Idag visade vågen 91,9 kg, -2,2 kg vilket betyder -65,7 kg totalt. Det är helt otroligt, när man väntar sig att man ska ha gått upp i vikt. Då har det endå varit julhelg och en hel del mat och godis under helgen.

• 20 December 1,19 km på 17:23 min
• 20 December 1,19 km på 15:56 min
• 22 December 1,17 km på 16:01 min
• 22 December 1,15 km på 16:22 min
• 24 December 2,89 km på 42:04 min (med hund)

Det blev en hel del motion denna veckan. 20:e och 22:a är dagar då jag tränade hos sjukgymnasten och fick där med gå till och från VC. Lite konstigt att längden var lite olika fast jag gick samma väg varje gång. På Julafton tog jag mig en promenad med Rambo, bara för att få göra något annat och det var så skönt. En extra kul sak är att jag nu börjat närma mig mannens vikt och nästa vecka är det nog jag som går om honom. Lite skönt känns det att inte vara den tyngsta. Delmål: Att lyckas nå -50 kg. Mål: Att nå två siffrigt innan året är slut. Delmål: -60 kg (vilket jag säkerligen tar nästa vecka) Mål: Väga under 90 kg Delmål: -70 kg Delmål: -80 kg SlutMål: Normal vikt.

 

Mina små pojkar är bara för goda dom. Jag skulle gå och göra lite nytta och stannade upp när jag såg dom både ligga i Rambos bädd här inne i datarummet. Turbo vet att han igentligen inte får ligga där (pga. att det är så svårt att tvätta och all kattpäls fastnar som berg i tyg). Men där låg dom båda två och såg rätt så nöjda ut. Turbo brydde sig inte att jag tog bilder på dom, medans Rambo alltid måste hålla koll på vad jag gör. Det kan juh vara något kul. Tur att han stannade kvar i bädden, så att jag fick en bild på dom. Bild bevis vet ni! Turbo har den senaste tiden börjat ligga nära Rambo eller med honom i samma bädd. Ibland ligger han bara brevid också, men nära ska han vara. Vet inte vad det tagit åt honom.

Igår klippte jag ner Rambo en del, men det blev verkligen ingen Bedlingtonterrier denna gången. Jag klippte för mycket på hättan, men det märks dock att han tyckte den var skönt. Nu ser han även så mycket mer. Han var verkligen i behov av bad och klippning. Denna gången tog jag inga före bilder pga. att han såg så förjävlig ut och jag skämdes, men iblnad orkar kroppen bara inte med och då tar det tid mellan klippningarna. Ska försöka bättre mig nu och hålla det hyfsat fram över, för denna gången var han väldigt långhårig. Då speciellt på huvudet (hättan). Åh det tog en hel del tid och ryggen sa ifrån ordentligt.

Idag är inte någon bra dag, har en hel del som jag ska göra. Men jag är stoppad av magen, som inte mår sådär bra. Typiskt, men jag får skylla mig själv denna gången. Då jag igår fick ta tabletter för magen. Allt detta bara för att jag är så dålig på att dricka vatten. Måste verkligen bättra mig. Sedan är det alltid en jobbig dag, så här dagen före julafton. Ibland undrar man varför man ens anstränger sig, men jag älskar denna tiden på året om man bortser från ensamheten. Att vara ensam är det värsta jag vet, men ibland kan man inte göra något åt det. Det finns tyvärr yrken som gör att folk måste jobba även på jul. I övrigt börjar jag känna mig både nere och nervös på samma gång. Imorgon blir en lika tråkig julafton som det varit dom flesta åren (då mannen jobbar). Åh det är jobbigt att se hur underbart alla andra har det, runt omkring. Vi försöker endå göra det bästa av allt. Ha lite god mat och godis i ordning till kvällen när mannen kommer hem från jobbet. Det blir dock inte så mycket mys. Mest bara äta och kanske kolla lite tv och sedan sova. På juldagen då ville dom att jag skulle ta mig ut till Fjugesta och vara där med mannens hela familj (mannens två bröder med barn, Svärmor och "PlatsSvärfar"). Får se hur det blir. Troligen kommer jag ta bussen ut (trots att jag inte gillar att åka buss), ifall inte mannen får lite ledig tid på jobbet och kan köra ut mig. Åh nervös är jag pga. att jag är så dålig i maten och vill helst inte visa barnen ett sådans dåligt beteende. Plus att några av dom har inte sett mig sedan i somras och jag har juh tappat en del sedan dess i vikten. Fast, det lär nog inte vara så många som säger något. Sedan är det aldrig kul att åka iväg till andra när inte mannen kan vara med förens efter jobbet. Vid den tiden vill även dom flesta ge sig av hemöver också. Känns lite konstig också, att åka till min mans familj utan honom. En positiv sak nu. Är att jag kom i en röd klänning, som jag köpte till jul för bra många år sedan och bara haft en enda gång och som sedan bara hängt där i garderoben. Åh nu var den nästan lite stor också. Så den hade jag tänkt ha på mig med svarta leggings. Försökte även tidigare idag, att få min brors tjej att dom skulle komma ner på annandagen, men tyvärr har dom så mycket med företaget. Vilket är lite synd, då vi inte träffas så ofta och väldigt väldigt sällan vid denna tiden på året. Pappa ska vara hos dom över jul. Åh det känns lite hårt, då jag trots allt saknar min familj också. På tisdag ville Svärfar att vi skulle komma till dom, men då har mannen jouren på brandkåren. Så vi får avvakta med det och se om det går att lösa att någon ställe upp en stund. Vilket kanske inte är det lättaste. Idag eller det som är kvar av dagen, ska jag försöka se om jag orkar få ner plastgranen och kanske även få dit lamporna. För det jobbet gillar inte min man och lite vill man hjälpa till. Ska även laga revbensspjäll (lite gott måste man få äta också). Skinkan den gör vi till kvällen, för vem gillar inte en kvällssmörgås med halv varm skinka och senap på? *mums* Det är även ett sätt, att sätta sig ner och varva ner innan man ska sova. Sedan har jag lite städning kvar att göra också. Kanske skulle sluta sitta här då!

Imorgon ska jag på sista träffen med FIA-projektet och bli utskriven där, vilket känns fruktansvärt. Jag är så rädd att jag kommer falla totalt tillbaka till den jag var för ett år sedan. Åh allt detta pga. att AF inte lyssnar på vad jag vill och vad jag inte vill. Jag vill verkligen inte gå på yttligare ett vuxendagis och hålla på med skitsaker som att sy, snikra, klippa och klistra. Det är helt enkelt inte min grej liksom. Jag vill göra något som ger mig något, en riktig praktik eller arbetsprövning. Just nu känns det inge vidare och det beror helt på att jag håller på att bli uppäten inifrån och att avsluta Fia-projektet känns lite som den där sista droppen i bägaren. Vilket bara det säger en hel del, hur lite förtroende jag har för AF och AF rehab. Sätter dom mig på det där jävla vuxendagiset, då kan dom lika gärna ta dö på mig. För det känns så förnedrade. Jag blir nästa år 33 år och då ska man inte behöva sitta och hålla på med skitsaker och saker som man inte gillar. Utan då ska man ha rätten att säga vad man vill göra och AF ska lyssna, vilket dom nu inte gör. Jag tycker bara aktiviteten som jag varit på dom senaste veckorna och som dom vill att jag ska fortsätta på, har varit förnedrade för mig som vuxen människa. Det kanske finns dom som behöver den där typen av aktivitet, men sätt då fan inte mig på den. Jag vill ha något äkta och något som ger mig en utmaning på en riktig nivå. Jag ser inte att man kan se hur jag funkar på ett jobb genom en vuxendagis aktivitet. Imorgon ska även AF rehab sätta sig ner och diskutera mig. Åh det gör mig livrädd, då jag vet vart dom vill sätta mig. Dom vill sätta mig på en yttligare vuxendagis aktivitet i Örebro, det enda pluset är väl att man får rätt till lägsta aktivitetsersättningen. Frågan är om det är värt det? På allt det, så har jag juh även min nya diagnos som jag kämpar med och som jag fortsätter vara negativ mot. Den äter upp den delen som jag trodde var jag, men som nu sägs vara en sjukdom. Jag är inte jag för att jag är jag, utan jag är jag pga. en sjukdom. Så vem är jag! Snacka om förvirrad männsika. Åh det enda jag vet just nu är vad jag vill, men stoppas pga. att andra inte tycker som jag.

Idag visade vågen 94,1 kg, -1,1 kg vilket betyder -63,5 kg totalt. Jag trodde verkligen inte att vågen skulle visa så mycket minus, så jag känner mig riktigt nöjd denna Måndagen. Jag har några saker som jag endå måste bättre mig på, men det är svårt. Jag har aldrig varit någon stor drickare av vatten och det är mitt största problem just nu. Jag behöver dricka mer vatten en vad jag gör, men det är svårt. Motionen går lite sådär, bortsett från träningen med sjukgymnasten som jag håller hårt i 2 gånger i veckan. Börjar även där utöka lite också, med att lägga till övningar och öka vikten på en del övningar. Vi kämpar även med att öka cykeltiden och det går väl inte sådär, har inte riktigt fått kroppen att fatta att jag orkar mer nu. Konditionen har den inte fått igång direkt.

• 15 December 1,14 km på 16:45 min.
• 15 December 1,20 km på 17,53 min.

I veckan som var blev det en pomenad uppdelad på två, till och från sjukgymnasten. Åh frågan inte hur det kommer sig att det är längre att gå hem, en till VC. Försöker även där att bättre på min tid, men det går lite sådär. Såg direkt att tiden ökade när det blev halt, slaskigt och isigt. Så till våren hoppas jag kunna slå tiden som jag går på nu. Några små mål måste man ha. Det som är synd är att man inte har råd att unna sig en "morot" då man nått målen. Delmål: Att lyckas nå -50 kg. Mål: Att nå två siffrigt innan året är slut. Delmål: -60 kg (vilket jag säkerligen tar nästa vecka) Mål: Väga under 90 kg Delmål: -70 kg Delmål: -80 kg SlutMål: Normal vikt.

 

Jag måste bara få skryta lite. Igår gjorde jag världen bästa Lax i ugn med gudomlig sås på en bädd av blandsallad, med potatis till. Det var som rena matorgasmen i munnen. Tror aldrig jag lyckats så bra med något och då var det första gången som jag gav mig på lax. Laxen var sådär perfekt i konsistensen och såsen den var en ren dröm till både laxen och salladen. Såsen gjorde jag på skyn/spadet som blev av fisken, tillsammans med lite redning (mjölk och mjöl), mjölk och kryddor. Salladen var bara olika blad och det var det bästa jag gjort. Inga tomater eller gurka där. Bara sallads blad av olika sorter och lite blomkål som en bädd under laxen, med såsen på och potatisen på sidan av. Dum som jag var tog jag inga kort på maten, men det blev kvar så jag kanske kan ta en bild ikväll.

Idag var det ett viktigt möte med AF, AF rehab, FK, Aktiviteten och FIA. Tyvärr måste jag säga att det slutade som det alltid gör. Var rätt less och irriterad efteråt. Här hade jag fått uppfattningen, att om jag kom upp i 10 timmar i veckan under 5 veckor skulle jag få rätt till ersättning. Så var inte fallat, för aktiviteten jag varit på var ingen aktivitet som AF godkände ersättning för. VA FAN! Nu måste jag alltså börja om från början och vara på en annan aktivitet, där dom sitter och håller på med samma jävla skit (snickra, sy, måla, klistra osv). Nä fy fan för detta alltså. Åh den aktiviteten kunde dom inte heller säga när jag kunde på börja, men dom trodde väl i Februari. Undertiden ville dom att jag skulle fortsätta på aktiviteten som jag varit på dom här 7 veckorna nu, men helt ärligt är jag inte så peppad till det. Efter mötet ville jag bara ta och gräva ner mig. Kännas så förnedrande. På det satt FK där och sa om och om igen att om jag skulle blir sjuk, skulle jag inte få en krona pga. att jag inte har någon sjukpennings grundad inkomt. Åh där satt en annan och höll tillbaka, trots att man ville säga "Jag hörde dig första gången och andra med, men vad fan man behöver väl inte gå på om och om och om igen på något spnt negativt". Nä, jag börjar bli så trött och känner att nu när FIA-projektet tar slut kommer saker bara gå raka vägen åt helvete. Jag litar inte ett skit på att AF hjälper mig, då det kändes som dom inte lyssnade på vad jag vill. Jag stod på mig och sa att jag ville gå vidare, till något riktigt. AF rehab tycket dock inte det, utan tyckte den där aktiviteten. Jag själv vill ut i något riktigt och något som ger mig något. För deras vuxendagis ger mig inte ett skit. Åh aktiviteten som jag nu varit på har varit en psykiskplåga pga. något privat och det enda privat som jag aldirg kan lämna hemma. det följer med mig, vart jag en går och det är inget som bara går att kasta bort. Vill inte gå in i detalj, för jag vill inte hänga ut mig själv eller någon annan. Endel skulle bara se mig som egotripad och avundsjuk, trots att dom orden inte skulle passa. Livet är inte rättvist! Det enda som var positivt på mötet, var att jag hade ett väldigt bra intyg från min sjukgymnast. Där han även skrev att träningen kommer följa mig resten av livet pga. mina ryggproblem. Träningen är A och O för mig och det håller mig uppe en del och hjälper mig att kämpa på. Trots att jag ibland bara vill lägga ner allt.

Idag visade vågen 95,2 kg, +0,2 kg vilket betyder -62,4 kg totalt. Inte så kul med plus, men ibland blir det så. Jag börja misstänka att jag kanske håller på att stanna av i vikten nu. Får börja kämpa lite mer. Tränar 2 gånger i veckan hos sjukgymnasten och försöker att promenera så ofta jag kan får mig motiverad, men just nu är motivationen lite nere pga. av olika anledningar. Denna vackan har promenaderna bara blivit till och från Vårdcentralen.

• 6 December 1,19 km på 14:23 min
• 6 December 1,17 km på 15:43 min
• 9 December 1,22 km på 17:26 min
• 9 December 1,23 km på 17:54 min

Delmål: Att lyckas nå -50 kg. Mål: Att nå två siffrigt innan året är slut. Delmål: -60 kg (vilket jag säkerligen tar nästa vecka) Mål: Väga under 90 kg innan jul Delmål: -70 kg Delmål: -80 kg SlutMål: Normal vikt.

 

Ja, det var som jag trodde. Mer eksem på händerna (det var dock inte psoriasis). Tydligen så har det översta skyddande hudlagret skadats eller blivit dåligt och det i sin tur, gav min eksem. Nu ska jag behandla med en kräm som jag fått på recept och sedan är det jätteviktigt att jag efter vara handtvätt smörjer in händerna. Fick en handkräm och en lotion rekommenderad, men det som tar imot är dom är testade på djur. Vilket jag inte är sådär sugen på, men jag får göra som han säger. Sedan får jag testa mig runt och se om jag kan hitta något annat som kanske funkar lika bra, för dom två skulle tydligen vara riktigt bra. Jag fick även utskrivet recept på nässprayen, så får vi se om jag denna gången kan få råd att genormföra hela behandlingen och hoppas på att jag blir bättre. Annars får man väl vända sig till Öron-, Näsa-, Hals- mottagningen igen. Det ända som jag inte fick idag, var en ny remiss till smärtenheten. Vilket kändes som ett hårt bakslag. Istället fick jag recept på tabletter, som igentligen är antidepressiva. Dom skulle tydligen hjälpa för smärtan också, vilket känns lite mysko om ni frågar mig. Får se hur jag gör med dom. Jag hade juh väntat mig att få en remiss, men man måste tydligen provat allt igen. Frågan är nu om man kan vända sig till smärteneheten själv eller om man måste ha remiss för att få komma tillbaka. Börjar tröttna på smärtan nu.

Idag när jag endå var på Vårdcentralen, så tog jag tag i att säga till att jag skulle behöva en tid för att få veta vad jag fått på mina händer. Har smörjt in dom med handkräm, men det verkar inte vilja hjälpa och nu kliare det enormt. Ibland när jag smörjer in dom känns det som det bränns och är inte alls skönt. jag kan inte tvätta/skölja händerna under varmt vatten, för då bränns det också som bara den. När jag satt och pratade med hon på VC. Tittade hon konstigt på mig och sa att hon hade inga tider idag, men hon ville inte vänta tills nästa vecka. Det har skrämt upp mig lite. Så imorgon 11:00 ska jag till VC och dom ska kolla på händerna och se vad det är jag fått. Hon påtalade även att hon tycket jag såg svullen ut om fingrarna. Vilket jag inte tänkt på, men lite svullen är jag nog allt. Jag ska även ta upp om hur det gått med behandlingen av hårbotten och begära en ny remiss till Smärtenheten.

Idag visade vågen 95 kg, -0,5 kg vilket betyder -62,6 kg totalt. Vilket är helt okej. Hade vägningsdag igår, men pga. lite sömn kände jag att det skulle bli missvisade och därav valde jag att väga mig idag Tisdag i stället. Träningen hos sjukgymnasten fortsätter och jag kämpar på med att kunna hinna med 2 pass i veckan. Åh det känns riktigt skönt, bortsätt från att smärtan i ryggen inte vill ge med sig alls. Delmål: Att lyckas nå -50 kg. Mål: Att nå två siffrigt innan året är slut. Delmål: -60 kg (vilket jag säkerligen tar nästa vecka) Mål: Väga under 90 kg innan jul Delmål: -70 kg Delmål: -80 kg SlutMål: Normal vikt.