Ja igår var vi iväg till stora huvudstaden för att gå på utställningen om Titanic. Åh tyvärr måste jag säga att Stor de var den inte. Jag hade väntat mig mer äkta saker från Titanic, inte bara kopior och saker från Olympia (tror jag den hette) och ägodelar från passagerare. Så jag tycker, ska man se utställningen så ska man boka (man måste förboka) in sig på speciall visningen med Titanic-experten och etnologen Claes-Göran Wetterholm.
Nu hade vi oturen (min vanliga otur) att han var uppbokade direkt efter och hade brottom iväg efter visningen. Så de fanns inte så mycket tid över till massa frågor vilket var super synd Man kunde se de på dom andra också att hon tycktde de var synd. Han bad om ursäkt flera gången. En del av mina funderingar fick jag svar på under visnigen endå, men efter hade man juh även några frågor... Så de var synd... Fast man vet juh inte, kanske kan gå på mannen att vi ska boka in oss på nästa tur nästa månad. de är bara en sån här visning till innan utställningen går vidare.

Åj ja, jag kom hem med en signerad bok. :-D *stolt som fan*

(i lördags när jag letade i en kartong hittade jag kopior på fax och blev som jag skickat till honom och även breven jag fick av honom, Tog en bild ifall någon skulle tänka att jag kan juh aldrig haft kontakt med honom 1998. Ser ni de hade jag, tyvärr han de juh inte komma upp igår då han fick rusa iväg direkt efter)

Efter utställningen så var jag lite sugen på att kolla in NK. Åh jisses, nu förstår varför ni som bor i huvudstaden shopar så mycket. NK nedrevången var juh som att släppa in ett barn i godisbutiken. Tror aldrig jag sett så mycket smink på en och samma gång och att ALLA sminkmärken hade en släjare var. De var juh tur att en annan är urfattig. Där hade jag kunnat kastat ut mycket pengar om jag hade haft några.
En fråga dock... Vart finns alla butiker för oss "tjockisar". Jag hittade ingen och att fråga de var ju som förgjort, varenda än såg juh ut som en tandpetare. Där kan man säga att man stack ut... hahahahah....
Åh inte kunde jag hotta mig borta från GRANIT heller, var bara tvungen att se butiken med mina egna ögon. Ojjj vilken butik alltså. Jag blev helt salig och där fanns de där som jag jagat så länge, men som sakt fanns de inga pengar just nu för shoping för oss.

På vägen hem blev de ett stopp i Högåsen, Västerås för att träffa en kompis och kolla in deras nya hus. Åh va mysigt dom hade de. Nästan så man ville ta och flytta ditt. Vi ska ta och åka till dom någon annan gång så vi kan stanna över och festa lite och ha kul. Är så sällan vi träffas, fast de inte är sådär super långt mellan. De måste bättras på nu.

P.S. Jag behöver väl inte säga att jag har ont i alla muskler efter gårdagen på utställningen och ca 2 timmar i Stockholm city. Åh den som kom på att ta betalt i P-automater, vet inte vad den tänkte. 17 kr för 20 min fick vi betala på en söndag i P-huset där i närheten av den där stora fontänen, så 102kr kostade de att parkera i city och 50kr vid Utställningen.

Ja igår var vi iväg till stora huvudstaden för att gå på utställningen om Titanic. Åh tyvärr måste jag säga att Stor de var den inte. Jag hade väntat mig mer äkta saker från Titanic, inte bara kopior och saker från Olympia (tror jag den hette) och ägodelar från passagerare. Så jag tycker, ska man se utställningen så ska man boka (man måste förboka) in sig på speciall visningen med Titanic-experten och etnologen Claes-Göran Wetterholm.
Nu hade vi oturen (min vanliga otur) att han var uppbokade direkt efter och hade brottom iväg efter visningen. Så de fanns inte så mycket tid över till massa frågor vilket var super synd Man kunde se de på dom andra också att hon tycktde de var synd. Han bad om ursäkt flera gången. En del av mina funderingar fick jag svar på under visnigen endå, men efter hade man juh även några frågor... Så de var synd... Fast man vet juh inte, kanske kan gå på mannen att vi ska boka in oss på nästa tur nästa månad. de är bara en sån här visning till innan utställningen går vidare.

Åj ja, jag kom hem med en signerad bok. :-D *stolt som fan*

(i lördags när jag letade i en kartong hittade jag kopior på fax och blev som jag skickat till honom och även breven jag fick av honom, Tog en bild ifall någon skulle tänka att jag kan juh aldrig haft kontakt med honom 1998. Ser ni de hade jag, tyvärr han de juh inte komma upp igår då han fick rusa iväg direkt efter)

Efter utställningen så var jag lite sugen på att kolla in NK. Åh jisses, nu förstår varför ni som bor i huvudstaden shopar så mycket. NK nedrevången var juh som att släppa in ett barn i godisbutiken. Tror aldrig jag sett så mycket smink på en och samma gång och att ALLA sminkmärken hade en släjare var. De var juh tur att en annan är urfattig. Där hade jag kunnat kastat ut mycket pengar om jag hade haft några.
En fråga dock... Vart finns alla butiker för oss "tjockisar". Jag hittade ingen och att fråga de var ju som förgjort, varenda än såg juh ut som en tandpetare. Där kan man säga att man stack ut... hahahahah....
Åh inte kunde jag hotta mig borta från GRANIT heller, var bara tvungen att se butiken med mina egna ögon. Ojjj vilken butik alltså. Jag blev helt salig och där fanns de där som jag jagat så länge, men som sakt fanns de inga pengar just nu för shoping för oss.

På vägen hem blev de ett stopp i Högåsen, Västerås för att träffa en kompis och kolla in deras nya hus. Åh va mysigt dom hade de. Nästan så man ville ta och flytta ditt. Vi ska ta och åka till dom någon annan gång så vi kan stanna över och festa lite och ha kul. Är så sällan vi träffas, fast de inte är sådär super långt mellan. De måste bättras på nu.

P.S. Jag behöver väl inte säga att jag har ont i alla muskler efter gårdagen på utställningen och ca 2 timmar i Stockholm city. Åh den som kom på att ta betalt i P-automater, vet inte vad den tänkte. 17 kr för 20 min fick vi betala på en söndag i P-huset där i närheten av den där stora fontänen, så 102kr kostade de att parkera i city och 50kr vid Utställningen.

Idag är jag som ett barn som väntar på tomten typ.
Så varför är jag så glad för då?
Jo, på Söndag drar vi till Stockholm (blir de dåligt väder så följer hundarna med, men blir de bra väder får dom vara hos min mans Moster). Vi ska gå på sjöhistoriska, men inte på vad som helst.

Utan vi ska gå på en guidad speciall visning Titanic - en manlig katastrof? med Titanic-experten och etnologen Claes-Göran Wetterholm (han hade jag kontakt med i gymnasiet då jag gjorde mitt speciallarbete/slutarbetet om Titanic). Åh de ser jag fram imot och de ska bli så kul så. behöver jag säga att min bok Titanic som han skrivit ska följa med. *fniss* De är juh ett tillfälle man inte får missa. Efter de har vi även tänkt att ta Audioguiden.
Blir säkert en sväng på stan också, lite beroende på väder och på vägen hem har vi tänkt att stanna och kolla in en kompis nya hus i Västerås.

Idag är jag som ett barn som väntar på tomten typ.
Så varför är jag så glad för då?
Jo, på Söndag drar vi till Stockholm (blir de dåligt väder så följer hundarna med, men blir de bra väder får dom vara hos min mans Moster). Vi ska gå på sjöhistoriska, men inte på vad som helst.

Utan vi ska gå på en guidad speciall visning Titanic - en manlig katastrof? med Titanic-experten och etnologen Claes-Göran Wetterholm (han hade jag kontakt med i gymnasiet då jag gjorde mitt speciallarbete/slutarbetet om Titanic). Åh de ser jag fram imot och de ska bli så kul så. behöver jag säga att min bok Titanic som han skrivit ska följa med. *fniss* De är juh ett tillfälle man inte får missa. Efter de har vi även tänkt att ta Audioguiden.
Blir säkert en sväng på stan också, lite beroende på väder och på vägen hem har vi tänkt att stanna och kolla in en kompis nya hus i Västerås.

Jag känner mig så lost i alla kostråd och dieter och de gör att jag vet inte riktigt vad jag ska äta. Då hamnar jag som nu i en fälla, då jag sover massa och äter typ lunchen vid 14 - 16 tiden (som nu, jag har inte käkat lunch än) och sedan middag till kvällen och inget mer typ.
Jag vet att de är för lite, men jag hittar bara inte den där regelbundenheten.
Jag vet bara inte hur jag ska starta dagen. Vad ska man välja?
Smörgås är jag inte sådär super mycket för, men de blir att man äter de ibland bara för att man måste äta något.
Vi försöker äta gröt dom dagar som min man inte jobbar, men de har varit lite si och så med de nu.
Så vad kan man äta till frukost utan att de blir onyttigt?
Jag tror nog att Frukost är min fiende, då jag har så svårt att hitta något som håller mig uppe fram tills lunchen och med en man som mest bara äter smögåsar till frukost. Har flera gånger försökt sluta köpa bröd, men då finns de juh inget för honom att äta.
Frukosten är juh de viktigaste målet på dagen säger dom juh, så varför är de så svårt att hitta något bra att äta då?

Jag känner mig så lost i alla kostråd och dieter och de gör att jag vet inte riktigt vad jag ska äta. Då hamnar jag som nu i en fälla, då jag sover massa och äter typ lunchen vid 14 - 16 tiden (som nu, jag har inte käkat lunch än) och sedan middag till kvällen och inget mer typ.
Jag vet att de är för lite, men jag hittar bara inte den där regelbundenheten.
Jag vet bara inte hur jag ska starta dagen. Vad ska man välja?
Smörgås är jag inte sådär super mycket för, men de blir att man äter de ibland bara för att man måste äta något.
Vi försöker äta gröt dom dagar som min man inte jobbar, men de har varit lite si och så med de nu.
Så vad kan man äta till frukost utan att de blir onyttigt?
Jag tror nog att Frukost är min fiende, då jag har så svårt att hitta något som håller mig uppe fram tills lunchen och med en man som mest bara äter smögåsar till frukost. Har flera gånger försökt sluta köpa bröd, men då finns de juh inget för honom att äta.
Frukosten är juh de viktigaste målet på dagen säger dom juh, så varför är de så svårt att hitta något bra att äta då?

Här sitter man mitt i natten och tänker på vad 17 de är man håller på med. Är nervös som bara 17 för en tid jag har hos läkaren på VC den 2 september för att prata om viktop. Enda sedan jag fick tiden har jag inte kunnat tänka på något annat. Måste jag göra detta? Är detta min ända lösning nu? Klarar jag av att stå i kö och vända i månader sedan? Hur blir de sedan?
Ja allt de där dyker upp i huvudet på mig. Jag vet man ska inte tänka så mycket på de, men för mig känns de som ett misslyckade om de blir en viktop. Då har jag juh misslyckast med att klara av detta. jag vill juh helst klara av de på egen hand, men de har inte funkat. Så fort jag fått motgångar i livet (som händer mig hela tiden) så faller jag för alla sötsaker, även om jag kämpar mot de så åker jag ditt. De värst just nu är alla tankar om vad som händer med huden när man går ner i vikt. Kommer den verkligen att gå tillbaka av sig själv, el blir de att man får hängande hud och ska må dåligt av de.
Den som säger att viktkamp och viktproblem är lätt, dom vet inte vad dom pratar om. De är otroligt svårt.
Så hur vet man att man gör/väljer rätt?
Hur vet man att den vägen man tar är lösningen för just mig?
Kommer jag vara samma person (identitet) som jag är idag?

De jag önskade mest av allt just nu att jag hade var en nära vän på orten, som kunde ge mig råd och stöd. Just nu känns de inte som jag har så mycket stöd, men än läkaren, sjukgymnasten och kuratorn. Dom har juh endå detta som jobb att hjälpa, så jag vet inte om man verkligen kan räkna med dom.

Här sitter man mitt i natten och tänker på vad 17 de är man håller på med. Är nervös som bara 17 för en tid jag har hos läkaren på VC den 2 september för att prata om viktop. Enda sedan jag fick tiden har jag inte kunnat tänka på något annat. Måste jag göra detta? Är detta min ända lösning nu? Klarar jag av att stå i kö och vända i månader sedan? Hur blir de sedan?
Ja allt de där dyker upp i huvudet på mig. Jag vet man ska inte tänka så mycket på de, men för mig känns de som ett misslyckade om de blir en viktop. Då har jag juh misslyckast med att klara av detta. jag vill juh helst klara av de på egen hand, men de har inte funkat. Så fort jag fått motgångar i livet (som händer mig hela tiden) så faller jag för alla sötsaker, även om jag kämpar mot de så åker jag ditt. De värst just nu är alla tankar om vad som händer med huden när man går ner i vikt. Kommer den verkligen att gå tillbaka av sig själv, el blir de att man får hängande hud och ska må dåligt av de.
Den som säger att viktkamp och viktproblem är lätt, dom vet inte vad dom pratar om. De är otroligt svårt.
Så hur vet man att man gör/väljer rätt?
Hur vet man att den vägen man tar är lösningen för just mig?
Kommer jag vara samma person (identitet) som jag är idag?

De jag önskade mest av allt just nu att jag hade var en nära vän på orten, som kunde ge mig råd och stöd. Just nu känns de inte som jag har så mycket stöd, men än läkaren, sjukgymnasten och kuratorn. Dom har juh endå detta som jobb att hjälpa, så jag vet inte om man verkligen kan räkna med dom.

Ibland måste man bara stanna upp och ta en stund för sig själv. Att tänka igenom allt. En del saker går upp och ner och vikten är en av dom. Just nu är jag mer förvirrad än vanligt pga all dieter hit och dit. Hur ska man finna den som passar just mig? Sedan finns de alla känslor runt omkring som snurrar. Tankar kring att bli accepterad för den man är och få vara som man är.
Vad är de för fel att ta en dag i taget?
Vad är de för fel att vara överviktig?
De finns så mycket som snurrar omkring i huvudet just nu. Jag vet vad jag måste göra för att nå dom målen jag vill nå, men hur klarar man av de helt ensam?
Hur klarar man av att hålla kämparglöden uppe, när de känns som ingen tror på än?
Kan jag göra detta själv? Klarar jag av de på egen motor el behöver man söka hjälpen med viktop?
De är bara en del av vad som går genom huvudet om och om igen. Man hoppas juh på att klara av de och helst själv, frågan är om man verkligen kan göra saker själv utan stöd. De är bara att försöka kämpa på och hoppas på de bästa.

Känner att de var på tiden att skriva något om viktkampen också. den senaste tiden har de blivit lite annat. Bloggen gick från att vara helt viktkamp relaterad till att vara min privata. Jag insåg att viktkampen är en del av mig och kommer så alltid att vara. Ibland vill man dock bara lägga den delen åt sidan och tänka på annat kul. de är otroligt påfrestande att hela tiden ha de i huvudet. Vad man bör och inte bör äta och vad som händer när man äter dåligt osv.
De finns så många faktorer som spelar in i de hela.

Ibland måste man bara stanna upp och ta en stund för sig själv. Att tänka igenom allt. En del saker går upp och ner och vikten är en av dom. Just nu är jag mer förvirrad än vanligt pga all dieter hit och dit. Hur ska man finna den som passar just mig? Sedan finns de alla känslor runt omkring som snurrar. Tankar kring att bli accepterad för den man är och få vara som man är.
Vad är de för fel att ta en dag i taget?
Vad är de för fel att vara överviktig?
De finns så mycket som snurrar omkring i huvudet just nu. Jag vet vad jag måste göra för att nå dom målen jag vill nå, men hur klarar man av de helt ensam?
Hur klarar man av att hålla kämparglöden uppe, när de känns som ingen tror på än?
Kan jag göra detta själv? Klarar jag av de på egen motor el behöver man söka hjälpen med viktop?
De är bara en del av vad som går genom huvudet om och om igen. Man hoppas juh på att klara av de och helst själv, frågan är om man verkligen kan göra saker själv utan stöd. De är bara att försöka kämpa på och hoppas på de bästa.

Känner att de var på tiden att skriva något om viktkampen också. den senaste tiden har de blivit lite annat. Bloggen gick från att vara helt viktkamp relaterad till att vara min privata. Jag insåg att viktkampen är en del av mig och kommer så alltid att vara. Ibland vill man dock bara lägga den delen åt sidan och tänka på annat kul. de är otroligt påfrestande att hela tiden ha de i huvudet. Vad man bör och inte bör äta och vad som händer när man äter dåligt osv.
De finns så många faktorer som spelar in i de hela.

Ja idag har de verkligen varit en film dag. Fick sådant sug efter dom är romantiska filmerna som gör att man önskade att sitt liv vore sådär.

P.S. I Love you
The Holiday
Just like heaven
You´ve got mail

När jag ser film så ser jag film. Kan lätt se flera filmer på en dag. Älskar man film så älskar man film. Flest filmer på en dag el ett dygn har varit mellan 10-12 st. Jag vet jag är knäpp, men har man ett liv som mitt så vill man ofta gå in i filmens värld och bara glömma alla problem osv. Film är ett underbart tidsfördriv för mig som har hela dagarna att fördriva.