Igår var verkligen ingen bra dag. Jag var väldigt trött och vilade en hel del, men började märka att aktiviteten i magen inte var som den varit. Jag testade alla knep med dricka söt dryck och äta godis och äta mat, men ingen respons. Det var inte förens mannen kom hem som jag började oroa mig riktigt. Lill snäckan brukar alltid av någon anledning börja böka ordentligt när mannen kommit hem från jobbet, men inte nu. Provade att lägga mig i sängen och låta mannen prata med magen och lägga sitt huvud på. Han fick lite respons då, men långt i från vad det brukar vara. Så det var bara att ringa förlossningen. Dom sa ganska snart att det bara var att komma in. Inne på förlossningen kollade dom vikten, tempen (vilket för mig låg lite på feber, men hon sa inget om det), blodtrycket, urinet. Allt såg bra ut. Sedan kom en BM och lyssnade med trä tratten efter hjärtat och sedan monterade dom ctg. Fick höra hjärtat och det såg bra ut, men jag kunde ändå inte släppa min oro (vilket inte kändes så bra). Fick ligga rätt så länge med ctg:n. Under väntan kände jag lill snäckan lite, men efter att få i mig lite sötsaft kände jag lite mer. Det var dock inte som det brukar vara. Dom senaste veckorna har hon varit eller hon har väl varit det nästan hela tiden, rätt så bökig av sig. Vilket varit helt otroligt att känna, fast det nu när det är trångt kan göra lite mer obehagligt/ont när hon rör sig. Sedan kom läkaren in med UL maskinen och skulle kolla. Allt såg bra ut och hjärtat slog och det fanns bra med fostervatten. Lill snäckan låg och vinkade en hel del och läkaren frågade lite då och då om jag kände det där, men jag kände inget av hennes rörelser med händerna. Så kickade hon till med benet och det kände jag. Läkaren tycket det var konstigt att jag inte kände av när hon låg där och vinkade och hade sig med armarna. Läkaren sa att allt såg bra ut, men hon kunde inte säga varför jag inte kände rörelserna. Skulle lill snäckan fortsätta vara lugn under dagen idag, så skulle jag ringa igen. Jag hade dock önskat att ctg kurvan skulle ha vissat något som kunde ge mig svar på vad det är jag känner nere i magen ibland. Det är juh så svårt att veta vad man känner och det är enormt svårt att förklara också, när man inte har varit med om det tidigare. BM i Måndags sa att det var nog förvärkar jag känt och läkaren sa något liknande, men jag känner mig lite osäker ändå. Fast när det kör igång säger dom juh att man inte kan missa det, så det är väl bara att vänta. Jag hoppas dock på att jag inte ska behöva gå över tiden och att det inte blir runt nästa helg, men som sagt det är inte upp till oss. Utan det är bara lill snäckan som kan bestämma det. På vägen hem började jag dock känna av lite rörelser nertill i magen. Så man blev rätt så fundersam. När vi kom hem var vi både så trött och slut att vi gjorde kvällen (fast inte så konstigt då klockan var över 23 när vi kom hem). Jag han inte mer en att lägga mig i sängen innan lill snäckan började böka och det var verkligen på ett sätt som hon inte bökat på förut. Åh dom mesta rörelserna var nertill. Man kunde verkligen se hur det rörde sig nertill, vilket jag inte sett förut sådär. Utan dom flesta rörelserna har varit längre upp, men nu var dom långt ner. Mannen somnade med sin hand på min mage, medans hon bökade. Undra om hon ville be om ursäkt för att hon varit så lugn under dagen. Mysigt var det. I morse låg oron fortfarande i kroppen konstigt nog, så det slutade med att jag klev upp och åt lite frukost runt 04:30 med mannen. Det tog en stund, men sedan fick jag mig små kickar. Det var inte förens mannen åkt till jobbet (vilket jag hade önskat att han inte hade behövt göra idag, utan varit hemma med mig) och jag återvänt till sängen som jag började känna mer. Kunde inte annat en att ligga där och bara njuta av det jag kände i magen och efter en stund lyckades jag somna om. Åh nu i skrivande stund, så bökar hon omkring en hel del både nertill och upptill. Den mesta rörelsen ligger dock nertill och man kan börja fundera på vad det är hon håller på med våran lill snäcka. Jag tycker att hon kan ta och bestämma sig nu, för att komma. Otålig? Näää, inte jag heller. *fniss* Allt är juh klart nu till henne, så det är bara hon som saknas.

Ja, idag har vi varit på besök hos BM igen. Hoppades verkligen på att vi inte skulle behöva gå på detta besöket. Var väldigt nervös inför det då den jag haft tidigare hade semester, så jag skulle få träffa en ny. Det gick bra och denna BM var mycket bättre och vi både hade önskat att vi hade haft henne från början. Hon var lättare att prata med och fråga dom där sakerna som man känner sig lite dum över att fråga. Allt såg bra ut och lill snäckan hade nu fixerat sig, så nu är det bara en fråga om när hon vill titta ut. Vilket vi båda hoppas på är snart. Fick en tid till inbokad nästa torsdag, för att BM mäter olika och hon ville mäta magen engång till och se om den växt. SF-måttet hon fick nu var samma som sist. Åh det är klart att olika mäter på olika sätt.

Idag visade vågen 90,4 kg, -0,2 kg vilket betyder -67,2 kg totalt. Så minus på vågen, men det var så lite. Hade sista passet hos sjukgymnasten i tisdags förra veckan också, vilket känns lite tråkigt måste jag erkänna. Jag som tränat 2 dagar i veckan tidigare och nu ska man sluta helt. Har faktiskt haft funderingen på att om inget händer ta ett pass åtminstone, men jag vet inte om man vågar så här i slutet. Börjar verkligen längta tills lill snäckan kommit och jag kan återgå till att träna.  

 

Idag går vi in i v39 (v38+0), åh måste säga att det känns lite spännande på samma gång som man är väldigt nervös också. Bara 13 dagar kvar till BF, men vi hoppas juh på att inte behöva vänta så länge till. Min egen magkänsla har hela tiden känt att hon skulle ha kommit runt denna helgen, men det ser inte ut som så. Vilket är lite jobbigt. Börjar verkligen bli jätte rädd för att jag ska gå över tiden. Magen: Fortsätter växa, men jag tycker det mer ser ut som min övre bilring bara puttar ut mer och mer. Fast jag är som sagt lite platt under den i området runt naveln och det är väl kanske där man kan se lite mer att något hänt under alla veckorna. Bortsett från att jag ser större ut nu. Fick dock en udda kommentar av en granne "Gud, va smal du blivit". Vad svarar man då liksom, när man känner sig stor igen och är höggravid? Lite kul var det dock. Nu hoppas vi även på att detta blir sista magbilden, men vi får väl vänta och se. I övrigt, så fortsätter jag att må hyfsat. Haft lite mer ont i ryggen nu, men jag kan juh inte säga om det har med min rygg att göra ett om det är graviditeten. Spelar ingen roll om jag sitter eller ligger, men att gå omkring har varit okej, men det släpper inte helt. Sedan har jag haft två nätter som inte varit så bra. Började i Torsdag kväll med lite värk nere i magen, men som sedan gick över. Sov dock dåligt och Fredagen var lite till och från. Natten till Lördag ringde vi och jag fick då höra att jag skulle ta 2 alvedon och försöka slappna av och sova. Åh idag har också varit lite sådär, så jag har vilat mesta delen av dagen. Vilket i sin tur har gett mig huvudvärk av att det blivit för mycket sömn, hur konstigt det en låter. Så vi får väl se vad som händer framöver. Jag hoppas juh på att hon ska vilja komma NU, men man får snällt vänta. Det som är värst just nu är att inte veta vad det där man känner. Har aldrig varit med om detta förut och vet heller inte hur det ska kännas eller hur det ska starta. Åh det gör mig väldigt osäker och nervös. En kompis till mig sa att jag över analyserade saker, vilket kanske är rätt. Det är svårt att låta bli och längtan har väl tagit över en hel del. Denna väntan är olidlig... Väskan är nu packad (fast jag vet inte om jag tagit med mig så bra saker, då det varit väldigt svårt och det enda jag inte fått tag på är ammings-bh vilket inte känns så bra) och vi har även hämtat vagnen och babyskyddet (om nu är monterat också i bilen i väntan på att användas). Sängen är bäddad, med påslakarn som lill snäckan fått av sin Farmor. Så nu är det bara lill snäckan som saknas. I Torsdags blev även planeringen av förlossningen klar, vilket känns bra att ha det gjort äntligen. Det blev inte som jag ville från början, men det känns som ett bra alternativ och vi är båda nöjda ändå med reslutatet. Så får vi se hur det blir sedan, man vet juh aldrig.

När man väntar barn kan man juh bara inte motstå att baby shoppa. Vi har dock inte köpt så mycket kläder, då vi fått en hel del begagnat (här). När vi fick veta att vi väntade barn (här), så det första jag gjorde var att gå in på KappAhl och köpa ett set med två pyjamaser. Den ena hade så klart grodor på sig. Alla som känner mig vet varför. Efter det har vi varit lite försiktiga, men vi har tittat och ibland får man bara den där känslan att man inte kan motstå. Tur är väl att det inte bara varit jag som fått den känslan. På HM hittade vi två jätte söta 5 delars set, som bara inte gick att motstå. Valde ett i liten storlek och ett i en storlek större ifall att. På BabyProffsen hade dom ta tre till ett pris och där gjorde vi ett gemensamt val av tre bodysar. I en gravidbox som jag fick, så fick man välja en valfri body på KappAhl och där fick mannen äran att välja och valde då en med rosa blad på ur deras Newborn kollektion. När vi ändå var där så valde jag att använda rabatten på ett valfritt plagg som jag hade och valde då en blå klänning också den ur deras Newborn Kollektion. Vi kollade även in på Mega för att leta efter strumpor och det slutade med att vi kom ut med två set strumpor (jag valde grå och mannen valde rosa) och 2 pyjamaser och 2 bodysar och en blå/vit randig klänning.

När vi hade fått veta att vi väntade barn, så fanns det några snälla själar i våran omgivning som snällt skänkte kläder till oss. Vilket vi är evigt tacksam för. Visst det blev en del rosa, men det får man ta när man vet att det är en lite Flicka som är i magen. Här är första omgången kläder som vi fick av min mans mellanbrors tjej (här). Tack snälla! Endel av kläderna var aldrig ens använda och det fanns en del märkeskläder också. Av en kompis (här) fick vi IKEAkassar av kläder som vi gick igenom tillsammans. Det blev en hel del kan jag lova. Tack snälla! Jag fick även en del mammakläder, men det var mest tröjor som jag kunde ha och fastnade för. Så jag kan inte säga att kläder är någon bristvara här hemma nu. Vi har köpt lite själva också, men det har varit sånt som bara inte gått att motstå och lite sånt som vi kände saknades.

Idag visade vågen 90,6 kg, +/-0 kg vilket betyder -67 kg totalt. Första gången på länge som vågen visar samma som veckan innan. Jag trodde dock på att den skulle visa lite minus pga. att jag igår tappat aptiten på mat och åt väldigt dåligt + att jag var väldigt risig i magen. Det känns ändå rätt så okej att stå still lite också. Tränade mina två pass hos sjukgymnasten veckan som var och har även slagit mitt cykel rekord både dagarna. Så nu i torsdags kom jag över 7 km på mina 20 min på cykeln. Fick även gör en extra övning för att min axel dummade sig, vilket först gjorde axeln värre men släppte sedan. Nu har jag bara ett pass till inbokat på tisdag, vilket känns både och just nu. Jag gillar att träna och det ger mig något att ha att göra. Istället för att bara sitta och vänta dag ut och dag in, som det nu blir dom andra dagarna.  

 

Idag går vi in i v38 (v37+0), vilket betyder att det bara är 20 dagar kvar till BF. Så det börjar närma sig nu. Fast vi hoppas verkligen på att hon vill titta ut tidigare. Helst redan nu, men det är helt okej i Juni. Vill verkligen inte gå över, men vill heller inte att hon ska komma 6-7 Juli (6 juli fyller mannens moster år och 7 Juli fyller mannens äldsta brosdotter år, så det skulle inte vara så kul om hon kom då). Tyvärr är det inget en annan kan bestämma, utan lill snäckan kommer att komma när hon känner sig mogen. Fast kan inte det vara nu till veckan? *Otålig* Vet även en blivande pappa som längtar något så otroligt mycket och som verkligen inte vill jobba nu. Han vill att hon ska komma, så han kan få vara hemma och snuffsa på liten lill snäcka. Åh vem vill inte det. Sedan vet jag inte än hur det blir på Torsdag, då jag ska träffa läkaren för att se om det blir snitt eller inte. Åh då har jag även tänkt försöka få mig att fråga snällt om en hinnsvepning. Blir det snitt så kommer man väl få ett fast datum eller? Magen: Nu kan jag nog inte dölja min status eller? Min sjukgymnast sa det till mig sist, att det nu inte går att undgå magen. Så det är bara att in se, trots att jag tycker jag mer ser tjock ut bara tyvärr. Jag kan dock erkänna att jag för första gången har lite av en platt mage, hur konstigt den än låter, men sant. Partiet där naveln är, där är jag plattare nu än jag någonsin varit och kan se hela naveln och lite till när jag kolla i speglen. Hoppas juh även lite på att detta ska vara sista magbilden också. Hoppas kan man juh! Lill snäckan har blivit mer aktiv i perioder och nu börjar det känns mer obehag när hon försöker röra på sig. Hon har även en del hicka, vilket kan vara lite kul ibland. Det har även börjat bli lite av ett mer tryck i magen också, både när hon bökar och inte. I övrigt, så mår jag helt okej. Inte mycket symtomer här inte, bortsett från att jag dom senaste veckorna varit mer i kylen under dagarna än tidigare. Tycker jag är hungrig och sugen hela tiden. Åh det kan juh även kanske förklara vikten som visat plus i några veckor nu. Största boven har varit Mjukglass (som dom har på Temp här på orten). Jag vet inte hur många gånger vi varit där och jag njuter lika mycket varje gång. *fniss* Annars är det inte så mycket mer symtomer än trycket i magen och att jag på kvällen känner mig hård i hela magen. Fast den har börjat vara mer och mer hård under hela dagen, vad jag en gjort under dagen. Har inte haft någon direkt värk/smärta, men något konstigt har jag känt neröver och lite mer ont i ryggen till och från (vet dock inte om det har med ryggen eller graviditeten att göra). Har fortfarande inte lyckas få mig att börja packa väskan, men känner att det är ett måste. Vet inte riktigt vad jag ska packa ner. Åh babyrummet har påbörjats, men två av väggarna blev inte så bra. Så det måste fixas lite extra där. Vi känner dock att det inte är någon större kris, då hon har börjat få en plats i vårat sovrum. Har inte hunnit bädda där en, men ska försöka ta tag i de i morgon tänkte jag. Alla kläder, sängkläder och filtar är tvättade, så det är klart nu. Det vi har kvar är att hämta ut vagnen och babyskyddet, men vi har väntat lite med det då försäkringen på dom börjar gälla från att man hämtar dom. Vi funderar dock på om hon inte kommit innan Torsdag att vi skulle hämta ut allt då. Det är som sakt inte så lång tid kvar nu och hon kan juh även behaga titta ut vilken dag som helst också. Man vet aldrig. Sedan har jag även några små saker som jag ångrade mig att jag inte beställde sist, som jag kanske ska försöka beställa.

Idag blev en väldigt lång dag. Mannen jobbade så jag fick själv ta mig in till Örebro för att gå på Aura-Samtalet. Resan in var nog den värsta någonsin. Jag tog tåget, vilket jag gjort förut, men denna gången vet jag inte om lill snäckan inte gillade det. Så fort tåget började rulla så blev det ett jädrans tryck i magen och speciellt på vänster sida. Så när jag klev av tåget i Örebro hade jag rätt så ont på vänster sida där hon tryckt hela resan. Samtalet gick helt okej och jag passade på att fråga lite annat också. Hon kollade även vad BM hade skrivit från i Måndags om allt. Blodtrycket var som det varit dom senaste veckorna. Hjärtljuden var som dom skulle (fick även se ctg-kurvan från då vi var in akut 20 maj). BM hade dock inte antecknat något om huvudet, så frågan finns fortfaranade kvar om hon har fixerat sig eller inte. Berättade även om trycket i magen under resan in. Just då låg även lill snäckan och tryckte en hel del på högersida strax under revbenet, vilket inte var sådär skönt och gjorde att jag hade svårt att konsentrera mig lite. Hon kände lite på magen efter att jag kommenterat att jag hade svårt att avgöra vad det var för del av lill snäckan man kunde känna när hon trycker sådär. Då sa hon att lill snäckan låg med ryggen på vänster sida och benen på högersida, så rumpan skulle ligga lite uppe vid revbenen. Hon sa även att det var lite svårare att känns när man sitter upp, men det kändes lite som en lättnad endå. Då fick man lite bekräftat att hon ligger med huvudet neråt. Är fortfarande lite kluven på vad jag vill, men jag har fortfarande rädslan kvar. Så jag skulle ha tiden kvar till läkaren för ett sista möte och höra vad hon säger. Åh jag har delade känslor, men försöker ställa in mig på vad det en blir för beslut där. Snitt eller inte. Så på Torsdag ska jag till läkaren och då ska även mannen följa med. Det bästa är att han stöttar mig till max, vilket beslut jag en tar och kommer även stötta mig i det beslutet som läkaren ger också. Lite nervös är men ändå. Ska även försöka samla mod till mig, att fråga om hinnsvepning då. Efter samtalet fick jag lite tid för mig själv att gå runt på Marieberg Galleria. Tyvärr kom jag inte hem med det jag skulle. Skulle köpt ammnings-BH, men dom jag tittade på Lindex på, var för små runt om och fanns bara upp till 85. Vilket är lite konstigt. Det skilde heller inget runt om när jag tog en större kupa, vilket det oftast brukar göra. Så nu står jag här och har fortfarade det problemmet att lösa. Hur jag ska lösa det, vet jag inte. Dom på HM gillade jag inte alls och såg inge vidare ut på heller.

Idag har vi åter igen varit till BM. Detta besöket blev tyvärr inte sådär jätte bra. Det hände massa runt omkring som gjorde att BM blev lite ofokuserad. Hon kollade allt som skulle kollas, men hon sa aldrig hur det såg ut. Vilket nu lett till att jag har mer frågor. Ligger hon kvar med huvudet ner? Är det fixerat eller inte? Var hjärtljuden bra? osv.

Idag visade vågen 90,6 kg, -0,7 kg vilket betyder -67 kg totalt. Va? blev reaktionen på vikten idag. Efter att gått upp i vikt flera veckor nu så visade vågen minus igen. Lite orolig ska jag erkänna att jag blev. Fortsätter träna som vanligt 2 dagar i veckan hos sjukgymnasten, så länge som jag orkar. Promenaderna har dock minskat lite tyvärr, men jag ska försöka bättra mig där.  

 

Idag visade vågen 91,3 kg, +1,2 kg vilket betyder -66,3 kg totalt. Även denna veckan visade vågen plus, men nu med över ett kilo. Vilket kanske kändes lite sådär, men jag vet att det inte är någon fara. Jag har dock den senaste veckan haft en hel del problem med tarmen. Så kanske kan det vara det också som gör att jag denna veckan gått upp så pass mycket. Ursäkta detaljerna nu, men just i skrivande stund fick jag äntligen tömma systemet ordentligt och vilket lättnad. Motionen har blivit lite sådär denna veckan som varit. Åh jag kan inte ge något bra svar på varför heller, tror jag haft så mycket att göra. Orken har nog inte funnits där heller och vädret har juh varit lite sådär till och från. Jag vet finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder...

• 30 Maj 1,81 km (vilket inte riktigt stämmer pga. gps:en) på 25:08.
• 30 Maj 1,47 km på 24:58.

Jag har dock hållit hårt i mina träningspass hos sjukgymnasten och där har det gått riktigt bra. Kämpar på där så länge som jag orkar och denna veckan som kommer nu har jag mina två ordinarie tider Tisdag/Torsdag in bokad. Sedan får vi se hur länge till som jag orkar och kan gå till sjukgymnasten och träna.  

 

Idag går vi in i v36 (v35+0) och jag bara undrar vart alla veckor tagit vägen. Det känns nästan som det var 23 Januari 2012 igår juh. Den magiska dagen som förändrade hela livet. Tycker veckorna bara sprungit iväg och det är inte långt kvar nu. Har även hunnit med 2 Aura samtal också, inför det som komma skall. Det enda negativa är att vi inte kommit fram till något riktigt än. Jag har ett besök till inbokat till henne och sedan även ett till läkaren, men nu är väl frågan mest om lill snäckan kommer stanna så länge. Besöken är inte förens om 1½ och 2½ veckor och man vet juh aldrig vad som kan hända på dom veckorna. Så lite osäker känner man sig. Magen: Den fortsätter växa, trots att jag har svårt att själv se det. Kanske inte är så konstigt, då man har den kroppen som man har. Vet dock att det finns något där inne, då det bökar en hel del till och från under dagen. På kvällen är det mest livat och helst då jag ska sova. Även ibland under dagen då jag försöker ligga och vila tycker hon också om att böka omkring. I övrigt, så mår jag helt okej. Jag har dock börjat få lite värk eller vad man ska kalla det, i nedre delen av magen (har svårt att säga exakt vart jag tycker det känns). Jag misstänker att det kan ha med att jag just nu är otroligt hård i magen. Haft problem med det en längre tid till och från, men inte som nu. Har rådfrågat och det är fibrer och vatten som gäller. Åh för mig som är opad är det svårt att lyckas få i mig den mängden vatten som dom rekommenderar under en dag (2 liter), men jag kämpar på och försöker. Har inte riktigt kommit mig för att packa en väska och mannen har varit på mig om att det kanske är på tiden, så jag har börjat fundera lite på vad som ska packas ner. Tycker det är rätt så svårt att veta. Hur mycket behöver man ha med sig och vad? Här kommer äntligen ett litet videoklipp på den levande magen. Videoklippen är från 20:e Maj, då jag var i v34 (v33+1). Hon är en riktig busbökare, man får ha lite tålamod ibland. ;-) Nu har vi varit iväg och införskaffat färg till babyrummet, så imorgon söndag ska mannen börja med att måla taket där inne. Vi står fortfarande och väger lite på om vi ska ha en fondtapet eller inte. Är kanske lite inne på att måla allt nu och kanske sätta några Wallies eller väggord på någon vägg. Sedan låta henne själv välja vad hon vill ha när den tiden kommer. Vi får väl se, men nu ska vi ändå påbörja projektet.

Ja, då har man avslutat sista passet på arbetsprövningen. Nu ska jag bara vara hemma och ha tråkigt. Kanske man hinner med lite mer nu kanske. ;-) Nä, kommer sakna det faktiskt. Har varit så skönt att ha något att gå till och fått en form av egentid. För det har varit jätte skönt att göra något annat en att bara sitta hemma och inte göra ett skit eller bara kasta bort tiden på spel och dator. Fast det bästa har varit att fått dra in en slant själv till familje ekonomin. Avslutade sista passet med att bjuda på gofika (tyvärr blev det inte hembakat dock). Åh med mig hem fick jag även en liten gåva. Denna underbara blomsterskapelsen, som nu får pryda mitt vardagsrumsbord. Så snyggt så. Tack snälla! Vi får se hur det går nu till veckan, då det blir första veckan på bra många veckor som jag bara har sjukgymnasten och inget annat. Kan misstänka att jag kommer vara rätt rastlös i början. Jag vet dock att jag behövder ta det lite lungt, nu när det inte är så många veckor kvar.