Antal besökare:



Personligt Personligt Personligt bloggar BloggRegistret.se

Börjar bli nervös!

Imorgon ska jag på sista träffen med FIA-projektet och bli utskriven där, vilket känns fruktansvärt. Jag är så rädd att jag kommer falla totalt tillbaka till den jag var för ett år sedan. Åh allt detta pga. att AF inte lyssnar på vad jag vill och vad jag inte vill. Jag vill verkligen inte gå på yttligare ett vuxendagis och hålla på med skitsaker som att sy, snikra, klippa och klistra. Det är helt enkelt inte min grej liksom. Jag vill göra något som ger mig något, en riktig praktik eller arbetsprövning. Just nu känns det inge vidare och det beror helt på att jag håller på att bli uppäten inifrån och att avsluta Fia-projektet känns lite som den där sista droppen i bägaren. Vilket bara det säger en hel del, hur lite förtroende jag har för AF och AF rehab. Sätter dom mig på det där jävla vuxendagiset, då kan dom lika gärna ta dö på mig. För det känns så förnedrade. Jag blir nästa år 33 år och då ska man inte behöva sitta och hålla på med skitsaker och saker som man inte gillar. Utan då ska man ha rätten att säga vad man vill göra och AF ska lyssna, vilket dom nu inte gör. Jag tycker bara aktiviteten som jag varit på dom senaste veckorna och som dom vill att jag ska fortsätta på, har varit förnedrade för mig som vuxen människa. Det kanske finns dom som behöver den där typen av aktivitet, men sätt då fan inte mig på den. Jag vill ha något äkta och något som ger mig en utmaning på en riktig nivå. Jag ser inte att man kan se hur jag funkar på ett jobb genom en vuxendagis aktivitet. Imorgon ska även AF rehab sätta sig ner och diskutera mig. Åh det gör mig livrädd, då jag vet vart dom vill sätta mig. Dom vill sätta mig på en yttligare vuxendagis aktivitet i Örebro, det enda pluset är väl att man får rätt till lägsta aktivitetsersättningen. Frågan är om det är värt det? På allt det, så har jag juh även min nya diagnos som jag kämpar med och som jag fortsätter vara negativ mot. Den äter upp den delen som jag trodde var jag, men som nu sägs vara en sjukdom. Jag är inte jag för att jag är jag, utan jag är jag pga. en sjukdom. Så vem är jag! Snacka om förvirrad männsika. Åh det enda jag vet just nu är vad jag vill, men stoppas pga. att andra inte tycker som jag.
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...