Hur ändrar man på något som är ofrivilligt? Hur många gånger har man inte fått höra "det blir vad man gör det till". Hur gör man det bättre när det är omöjligt? Man vill juh inte bjuda in sig själv hela tiden och tränga sig på och verka klänig eller vad man ska kalla det. Åh sedan måste man juh även ha någon att besöka och dom där någon är lätt räknade tyvärr. Denna helgen har varit den värsta på länge och jag mår mest dåligt över att Amanda ska bli utsatt. För som det är just nu, så är det bara vi tre. Åh det finns juh inte sådär jätte mycket att hitta på heller. Blir att man gör samma sak dag ut och dag in. Åh det börjar ta hårt på oss båda. Vi försökte komma iväg först till min pappa, men där stoppade vädret (vilket inte blev så illa som dom utlovade på vädret). Så det har vi haft ångest över att vi inte kom iväg. Hade verkligen behövt det. Sedan tänkte vi dra till min bror idag, men efter mycket till och från så blev det inget. Skulle ta tid att åka och sedan inte bli så lång tid där innan vi skulle behöva åka hem igen. Så dagen idag blev bara skit och man skulle vilja dra något gammalt över sig. Denna förbannade ensamheten håller på att äta upp mig och oss, vilket inte känns så där kul. Åh som sagt tycker jag det värsta är att Amanda blir lidande av det hela. Hon är 9½ månader och har inte en ända kompis och som det känns just nu lär hon inte få några heller. Hon har "träffat" sina kusiner (på min sida) en gång och sina kusiner (på mannens sida) träffar hon typ vid högtider. Vilket liv. Mår så dåligt över detta nu och går väl ner mig själv extra mycket också. Vet inte hur länge man orkar hålla sig uppe. Vi försöker prata om det med andra, men antingen lyssnar dom inte, bryr sig inte eller så tror dom vi överdriver. Åh överdriver, kan jag säga att vi inte gör. Min man han har sina kollegor på sina jobb, men mer är det inte tyvärr. Jag har FB, där jag har några som jag träffar lite. Mest är det någon gång om året typ. Det är inte så att man kan slänga ut en fråga om någon vill komma på en fika eller ta en fika någonstans eller hitta på något annat. Vilket jag skulle vilja. Jag skulle vilja ha riktiga vänner, men dom växer inte på träd och det verkar som dom är omöjliga att hitta. Det är svårt att komma in, då dom flesta har sina kompiskretsar och extra svårt är det väl när jag är som jag är. Så hur gör man något åt ensamheten, som man själv inte valt?