Då har vi påbörjat ett nytt spännande år. Ser verkligen fram imot detta året måste jag säga. 2012 avslutades lite i nerförsbacke, men det var som det var. Julafton/Juldagen var det bara Jag, Min Man, Amanda och Rambo. Vilket kändes riktigt hårt. Hade önskat att någon bara hade kommit förbi på en fika. Så det var en lite trist första jul som familj. Det bästa var dock att Amanda fick träffa sin Morfar för andra gången (i mellandagarna). Åh jag var lite nervös och spänd, över mötet. Hur hon skulle reagera osv, men det gick över förväntan. Det tog inte lång stund innan Amanda visade sin underbara sida och kastade skratt och leenden till Morfar. Så underbart och så skönt att få träffa min familj också. Hade dock hoppas att fler skulle följa med ner, men det kommer andra gånger. Fick även se en helt annan sida av min pappa (Amandas Morfar), vilket värmde och gjorde att jag växte. Han pratade så gott om Amanda och sa att hon var perfekt som hon är. Åh skoj hade dom tillsammans. Morfar satt med hunden Rambo i knä och Amanda satt i matstolen sin. Sedan hörde man vovvov vovvov... Då satt Morfar där och sa "vovvov vovvov" och Amanda bara tokskrattade, så hon nästan kiknade. Det var helt underbart att både höra och se dom. En annan kunde själv inte hålla sig för skratt, när man såg dom. Nyårsafton, då gjorde vi inte så mycket. Jag fixade lite fläskfilé med grönsaker och nudlar tillsammans med rester av revbensspjäll. Vi gick och la oss innan 12, men det var svårt att sova när det började smälla. Amanda vaknade till en gång, men somnade om av sig själv och sov sedan genom alla fyrverkerier. Åh Rambo han låg och gruffade och små skällde lite. Inte ens det vaknade hon av. Så vi blev riktigt stolta över våran lilla tjej. Nyårsdagen, då tog vi det lungt. Åh hade mys i soffan Jag, Amanda och Rambo. Mannen jobbade både nyårsafton och nyårsdagen. 2013 hoppas jag blir ett bra år. Vet en viktig sak som jag ser fram imot. Det är Amandas 1 årsdag. Åh det är bara ett halv år kvar tills dess. Vart tog tiden vägen. Känns nästan som det var igår hon föddes. Hon har verkligen växt och blivit en underbar person. Hon är helt perfekt och underbara & glad. Hon ger verkligen mening i livet också. Åh det finns så mycket spännande som väntar nu också. Första ordet, krypa, sitta utan stöd (fast det tycker jag hon kan en liten stund, innan det blir fall), osv. Mycket spännande med andra ord. Vikten tar jag just nu som den kommer, men det är tänkt att jag ska börja träna igen nu här i början av året. Jag skulle juh ha börjat redan, men med allt som varit så blev det bara inte så. Nytt år, nya tag.