Jag har dragit mig undan från allt och alla och det känns verkligen inte okej! Jag vet vad som gjort att jag dragit mig undan, men det är ingen ursäkt. Just nu är jag mer trasig, en jag någonsin varit och skäms över hur jag känner och mår. Jag är trasig inombords och överstressad pga. många olika anledningar. Där den främsta är det ekonomiska och sedan är det allt runt omkring som jag mottagit. Det jobbiga är att jag kan bara inte skaka av mig saker, vilket jag verkligen skulle behöva göra ibland. Lite vet jag nu varför, men endå vill man juh kunna det. Hur mycket skit ska en människa orka ta? Innan man går ner sig totalt. Det är så ofantligt mycket just nu. Åh jag vet verkligen inte vart jag ska börja. Allt kraft jag har just nu, försöker jag lägger på den som betyder mest just nu och det är Amanda. Just nu är hon nog min livboj, den som håller mig uppe i allt dåliga. Jag önskade även just nu att jag kunde stanna hemma med henne och inte behöva dra på mig mer stress och skit, men det ekonomiska ligger och trycket mest och jag måste försöka göra något åt det. Fast det känns inte så lovande ut. Att må såhär är inget jag önskat, men tyvärr så har det blivit såhär. Jag skäms även väldigt mycket över det, för man ska juh vara överväldigad av kärlek och känslor nu. Åh visst det är jag till vis del, men tyvärr har den riktiga lyckans svertats av saker jag gått igenom och fått ta. Nog om det nu. Jag vet att jag måste ta mig i kragen och bli bättre. Jag vill verkligen inte förlora mer än jag redan gjort...